Lena Jadekrantz

Wiered for connection and protection...

Vilken grupp tillhör du? Hmm, kanske du tänker... vad menar hon nu? Jo, jag menar att vi faktiskt har en hel del beteenden nedärvda och använder dem dagligen utan att vi tänker på det. Det jag närmast tänker på och funderar över är... vilken flock du har valt att tillhöra?  

Ni som följer mig på denna blogg känner vid det här laget Hilma, vår snart 2-åriga tik. Hon är helt fantastisk och unik i sin personlighet... precis som övriga hundar... och människor. Jag har, som kanske inte många vet, ägt fem hundar och ja alla är unika. Man måste möta dem där de är och sen forma dem dit man vill. Det finns metoder för det och ja... det har gått bra för oss. Att se, att jobba långsiktigt och att nå målet. Det tar tid - men det går... och roligt är det!

Hilma hon värnar väldigt tydligt om flocken, alltså vi i familjen. Det är tydligt att hon omgående letar efter den person som har gått ut ur huset eller bytt rum. Då går hon genast en runda för att kolla var vi alla befinner oss.  Hon vill ha oss samlade! Då är hon trygg. När är du trygg?

Hon lyssnar extra mycket så fort något okänt ljud uppstår. Ja hon vaktar... oss! För henne är det en fråga om överlevnad. För Hilma är detta starkt nedärvt... att överleva. Hilma hoppar gärna upp mot fönsterbrädan och tittar ut mot gatan för att se om något för henne hotfullt kan finnas där. Då säger hon till oss "husse/matte kolla här... ska det vara så här!?". Känslan och vikten av att tillhöra flocken har inte bara hundar... utan även vi människor... än i dag... fast vi befinner oss i ett modernt samhälle.

Foto: Lena Jadekrantz - Hilma i köksfönstret
Det är nedärvt i oss människor att vi ska tillhöra en flock, för vår egen överlevnad! Det är lättare att överleva om man är flera personer tillsammans än om man är helt ensam. Vi klarar helt enkelt oss inte utan varandra. Vi har nämligen grundläggande behov som trygghet, beröring, att bli sedda och hörda på, som Eva Berlander säger. Dessutom har vi även nedärvt att vi när som helst ska vi kunna kämpa om en hotsituation uppstår. Beröring och kamp... detta är grundläggande i oss... utan att vi tänker på det. Intressant!  Ja, ni vet ju hur kroppen fungerar i stressade och hotfulla situationer, jag har skrivit om det i tidigare inlägg

Jag fortsätter att läsa...  Eva Berlander från Svenska Imagoinstitutet konstaterar att detta är ett så grundläggande beteenden att vi inte ens tänker på att det sker... men det är viktigt att vi förstår detta. Högre förståelse innebär mindre risk för konflikter på bl a i våra familjer och på våra arbetsplatser. För det är så här... att vi är... wiered for connection and protection!

Vi ska ju vara individualister idag och gå vår egen väg, vara stark och ha ett tydligt utstakat liv... men vi klarar oss inte ensamma. Vi behöver varandra... men hur gör du - väljer du att se din omgivning som fienden? Väljer du att se hotfulla situationer? Är du trygg i din grupp? Hur agerar din grupp eller andra grupper där du jobbar... utesluter de eller innesluter de? Vilken person i din flock är den som du behöver för att just du ska "överleva"? 

Ja, det är bara att konstatera - du är ett däggdjur och därmed också ett flockdjur. Vi värnar om den flock vi har valt, oavsett om det enbart är två personer eller fler i flocken, så agerar vi precis som våra förfäder gjorde när hotsituation uppstod. Vi blir rädda. Rädsla! Den är orsaken till mycket. Är du rädd? Rädd för att inte prestera tillräckligt bra... eller leverera i tid? Att bli ifrågasatt? Är du rädd för att någon annan ska granska ditt arbete? Eller är du den som i stället blir aggressiv med syfte att ingen ska ställa frågor till dig? Eller är du den som väljer att inte möta ögonkontakt eller utesluter att titta på vissa personer för att säkra upp en plats i en viss flock? Visar du andra att du utesluter genom att vända bort din kropp? Ja, innesluter du eller utesluter du? Vllka personer berömmer du mer för att själv bli sedd och bekräftad? Har du en nyfikenhet och öppenhet? Är du den som snabbt påpekar när någon gjort fel... är det din metod för "överlevnad"? Vilken grupp dras du till för att känna trygghet? Är du rädd att inte få vara kvar i din grupp... eller har du ingen grupptillhörighet... än?! 

Ja, hur gör du?
Vad behöver du för att må bra och förbättra ditt liv?
Hmmm, intressant... eller hur?