Lycka till om du vill försöka :) men... så klart att det inte går att "lugga en skallig"... eller...?
Det är helt otroligt vad den här processen har gått fort. På enbart en månad har jag gått från långt hår till inget hår. Å vilken hår-sorg jag haft... som slutade i ett bestämt: Nu får det vara nog!
Så här såg jag ut och har sett ut ett antal år. Längre hår som regelbundet underhölls med slingor, detta för att förädla den kommande grå-ischa färgen. Har oftast haft håret uppsatt i olika formationer. Jag erkänner...jag är hår-lat... ändå har jag haft hår-sorg :)
Foto: Lena Jadekrantz 171211
När jag fick cancerbeskedet fanns redan en, sedan tidigare, inbokad tid hos min frissa. Trots att läkarna var tydliga: ja, du kommer att tappa allt hår.... så avbokade jag inte min tid. Efter noggrant övervägande med L. Jag tog jag ett beslut att gå halvvägs. Jag klippte av mer än hälften av håret. Uppklippt i nacken och något längre fram! Jag blev väldigt nöjd och har fått så många fina kommentarer om att det blev väldigt snyggt och tufft! Tack snälla ni :)
Foto: Niklas Östberg 171214
På bilden nedan, har jag rakludder på huvudet, L ska nämligen finraka min skalp. Ljusen är tända och två vinglas upphällda. Vi snackar om vår livssituation nu och framtiden... och som tur är, så är han är väldigt noggrann. Det är ju bra, vill ju att det ska bli snyggt,... och det blev det:) Len som en barnrumpa!
Det är mycket konstigt... inte jobbigt... att se sig själv utan hår. Är mer förvånad över att jag faktiskt trivs! Det känns rent och äkta. Nystart!
Jag går oftast barhuvad hemma... om jag inte fryser vill säga... eller om det kommer någon på besök som inte än vet att jag har cancer, då visar jag självklart respekt och sätter på mig en buff/mössa. Reaktionerna kan nämligen vara lite olika att se mig utan hår, och om personerna inte redan är informerade om att jag har cancer så kan det bli lite tufft. Men vi har klarat det bra hittils :)
Foto: Lena Jadekrantz 180112
Framtiden... ja den blir spännande! Vi får se när håret börjar växa ut och vilken kvalitet det blir. Kanske jag får betydligt mer, kanske det blir väsentligt mycket mindre... Tiden får utvisa! Under tiden kommer jag att använda mig av mössor och en peruk. Jag vill ju se så "normal" ut som möjligt när jag ska åka till människobyn... och när jag använder min peruk... ja, då kan du "lugga en skallig" :)
Love U All
Hälsar
Lena... just nu utan Mittbena :)
1 kommentar(er)
