Mitt favorit bubbel, det alkoholfria alternativet Pure, fick åka på en biltur till Höga kusten. Flaskan sprättades så fort vi anlände och tre glada tjejer skålade och skrattade. Ja jag har varit i Höga kusten på utflykt och jag kan bara konstatera ett faktum... Mother Nature I adore U😍 Vilken unik natur det finns i Höga kusten!!!
Den inledande skålen handlade främst om att jag som cancersjuk kan åka på denna utflykt. Att ha avklarat cytostatikakurer och masektomi... och väntar på strålning... nu kan komma hemifrån och byta miljö, känna mig ganska så frisk och framförallt att mitt delmål har uppnåtts... att få börja checka av min bucket list. Jag kan erkänna att jag kände mina egna tårar bakom ögonlocken när vi skålade, men jag lyckades lugna dem. Tre tjejer som ska vara borta en övernattning, dvs inte fullt två hela dagar. Två tjejer som har stöttat mig under denna sjukdomsperiod... TACK😘
Jag hade laddat inför denna resa med alla tänkbara medel jag har haft till förfogande och tänkte att tar jag det bara lugnt så kommer jag att komma upp till restaurangen längst upp på Skuleberget... där får jag i alla fall mat och kan ladda igen...så tre trallande tjejer går glatt mot starten av berget och snabbt inser jag... vad har jag gett mig in i 😲.
Foto och Copyright: Lena Jadekrantz
Denna vandring avser sträckan från Friluftsbyn till Skulebergets topp... var kanske inte riktigt vad jag hade förväntat mig... en bergsterräng som går igenom skog och bitvis med drastiska höjningar... men som tur är så vet jag att jag har starka benmuskler så det är bara att göra benböj.... på benböj... på benböj... tankarna går och jag konstaterar att här gäller det att andas och gå in i sig själv... jag får ju i alla fall en fin rumpa till sommaren tänkte jag... det är ju bra att lägga om fokus från övre delen av kroppen till den nedre delen... dvs att jag inte har ett bröst... blickarna neråt alltså 🤣 Min förväntan på denna tur var att det ska finnas trall att gå på, såsom ex det är i Järvzoo.. kanske skulle ha kollat bättre innan 🤣.
Även om vi hade laddat med mat så var jag bra trött i kroppen när vi väl kom upp, trots regelbundna vattenpauser och utsiktsnjutningar. För er som ännu inte varit där så är utsikten helt fantastisk... hela vägen upp!!! Så när jag väl såg toppstugan efter bra många timmars vandring... och efter att ha kämpat mot mina egna tankar att ge upp... kom en enorm energi... jag spurtade mer eller mindre i mål... jag gick ifrån Anna, som är elittränad, och Anita, som borde vara vandringsguide i detta område, med ett studs ... ja ja... de stod stilla och tittade på utsikten... men låt mig känna att jag spurtade förbi.
Tänk vad långt man kommer enbart genom att programmera om sin hjärna till att "Ja, jag kommer att fixa det". När jag väl kommit fram tog jag fram den flagga jag haft i min ryggsäck... sträckte upp mina händer i skyn och med flaggan i topp... trött som jag var... och glad att jag klarat det!
Efter en god lunch och en stunds vilande kom mitt konstaterande... jag tar liften ner :) Jag ska ju även promenera/skogsvandra/betiga berg imorgon... ett blogginlägg kommer imorgon om detta.
Jag klarade av att gå/klättra/kämpa uppför nästan 300 meter... med mycket brant stigning. I did it!
Jag klarade av att gå/klättra/kämpa uppför nästan 300 meter... med mycket brant stigning. I did it!
Tänk bara den branta stigning jag också hade i december... att påbörja tuff cancerbehandling, I have almost done that to :)
The Nature is Pure... for sure :)
1 kommentar(er)
