Nu har det gått tio dagar sedan min masektomi genomfördes och ni undrar säkert vad som hänt och hur det har gått.
Som ni vet så har jag varit mycket ledsen över att förlora en kroppsdel, det var tungt. Inför operationen var jag oerhört spänd och nervös. Önskade bara att jag skulle bli sövd, så att jag slapp tänka och känna.
När jag väl vaknade efter operationen och hade blivit skjutsad till vårdhotellet så var jag medtagen. Det tog några timmar innan jag valde att gå och duscha. Men när jag väl tittade på området/såret så släppte spänningen... jag insåg då att det här kommer jag att fixa. Det opererade området såg ändå bra ut, tyckte jag.
Dessutom så fick jag även protest-bh och protes som gör att jag ser ut som en vanlig kvinna. Precis som med min peruk... den är bl a till för att smälta in i folkmassan... Nu är det likadant med bröstet och det känns helt ok. Det är inget som jag blir irriterad på... inte just nu i alla fall.
Efter 1 1/2 dag upplevde jag att mitt borttagna bröst började "växa" igen... ja, jag vet... jag är inte någon ödla som har kroppsdelar som växer ut... om en kroppsdel mot förmodan skulle försvinna :). Denna gång var det sårvätska som bildades under huden. Detta kallas seroma. Det spände rejält under valborg-helgen och faktiskt... denna upplevelse har jag kunnat vara utan. Jobbigt att sova och svårt att promenera... inte så kul att promenera när det kluckar :) Dessutom svårt att vända sig i sängen. Nattsömnen har också varit rubbad under den här perioden.
Jag var mentalt förberedd på att detta kunde hända eftersom min bröstsköterska hade förvarnat mig om att det finns stor sannolikhet för att denna sårvätska ska uppstå. Men att uppleva detta i verkligheten... är annorlunda. Om jag nu mot förmodan skulle få extremt mycket vätska t ex att området i volym blir lika stort som mitt borttagna bröst så går det att punktera och tömma det, sa hen. Bra tänkte jag, då finns det en backup-plan.
Dag 6 var jobbig, då hade jag mycket sårvätska, men tänkte att det bästa är att låta kroppen ta hand om detta själv. Tiden får lösa detta. Kroppsvätskan bör ju snart stagnera, tänkte jag... men oj så fel jag hade.
Dag 7-8 fick det vara nog! Jag hade sårvätska ända upp till nyckelbenet, på sidan av bröstkorgen. Ja det såg ut som ett till bröst och lite mer. Ett besök hos bröstsköterskan dag 8 innebar att 6 del sårvätska dränerades ut på plats. Inget dränage sattes in, rutinen är inte så... orsak infektionsrisk. Gissa om det var skönt att få bort sårvätskan och trycket som detta medför. Hela 6 dl dränerades bort.... och då har jag lite kvar. Det är tydligen inte bra att tömma helt. Viss risk finns för infektion i ingångshålet... men vi får hålla tummarnan nu.
Dag 14 har jag en ny tid inbokad hos bröstsköterskan. I skrivandes stund är jag nu på dag 9 och det är bara att invänta och se om jag får mer sårvätska som måste dräneras. Orsaken till detta hände mig beror på att jag har haft cytostatika i kroppen, tydligen kan det bli så här då.
I övrigt har jag inte nämnvärt ont i såret/ärret, det är bra 😌
Jag förstår nu varför en patient behöver en månads återhämtning efter en masektomi.
Jag vill ju läka ihop ordentligt innan strålbehandlingen påbörjas.
Jag vill ju läka ihop ordentligt innan strålbehandlingen påbörjas.
0 kommentar(er)
