Lena Jadekrantz

Mer färg...
Flockbildningen... ja, när vi söker oss till varandra för överlevnad... tänk om färgerna söker sig till varandra... hmmm... Ja för att säkra upp och bekräfta sitt eget beteende... "the more the merrier"... fast är detta det bästa? Vad är din erfarenhet?
Blåa vill ju gärna ha några fler blåa kring sig så att de kan gå ner i djupare analyser och detaljer tillsammans. Det är troligen mycket givande diskussioner, men kommer dem till beslut... eller är målet att bara diskutera och förädla rutiner, excelark och hitta bättre metodiska modeller. Utesluter personer som inte är så analytisk och noggrann. Utser sig gärna till specialister. Ger skuld och skam känslor till andra genom att se sig själv som bättre.
Röda vill ju gärna ha fler röda kring sig, det bekräftar dem själva. De tycker inte att känslor är viktiga, de är oerhört snabba till beslut, ligger kanske "före världen 15 sekunder", blir irriterad om andra inte "hänger med", går in och tar beslut över huvudet, pratar i munnen på andra för att avsluta en diskussion/mening/samtal, svarar snabbt och ger irriterade blickar om inte omgivningen hänger med... ger skuldkänslor. Men de har troligen inte rätt fakta som grund för sina beslut, dåligt samarbete, jobbar gärna ensam och inte i grupp. 
Gula vill ju gärna ha fler gula omkring sig. Det blir glatt, pratigt, skrävligt, skrattigt. Pratar mycket...  kanske för att kollra bort sin omgivning och i stället lägga fokus på andra än dem själva och deras eventuella otillräckligheter. Många kanske tycker dem är charmiga och litar på det som sägs... men här kan pratet gå före fakta. Ger skuld/skam känslor i och med att de kanske inte lyssnar på faktakunniga personer.
Gröna vill ju gärna ha fler gröna omkring sig, lyhörda och inkännande, ser alla färger, förstående, kan sitta tysta ett tag vilket kan signalera ett ointresse, men handlar om att gröna läser in händelser och känslor, att inte bekräfta eller tillmötesgå andra kan upplevas att de inte vill ingå i en grupp, har inte stort behov av att vara i fokus, signalerar utanförskap, kanske något av diplomater, vill ha eftertänksamhet så att alla detaljer kommer med inför ett beslut, ser alla och försöker få med olika personer och grupperingar, men... de sätter inte sig själv i fokus
 
Ja, det går bra att "hälsa på" hos andra färger, men det är i den "egna färgen" man vilar och sparar energi. Flocken kan ändras, den kan bestå av flera färger... och det kanske är i fler-färg som ger den bästa grunden för framtiden. Alla färger passar som chef/ledare, det gäller bara att förstå! Ledare som har ett coachande förhållningssätt och gärna är processledare... med insikt om personliga egenskaper är grund för bra ledarskap och som jag tror behövs för att kunna arbeta med DISC-analys.
Tyvärr anses det i vissa organisationer att man som chef måste vara snabb och även ibland kränkande i sitt handlade... detta för att tydliggöra sitt uppdrag och anammar ibland management by fear... vad är din erfarenhet? Hur vill du göra? Att lyfta andra, att se andra och att få alla att komma till sin rätta, hur ser du på det? Det är mycket rädsla i organisationer idag, rädd att tappa jobbet, rädd att inte få ingå i grupper mm. Ny kultur eftersöks! Så finns det budget för en utbildning av din grupp i just disc-analys... så tror jag det är en bra investering.

Slutligen ett till tips på en nyligen utkommen mycket bra serie, som verkligen visar på olikheter och hur viktigt det är att vi förstår detta. Serien sänds på Viafree och TV3 och heter "The good doctor". En läkarserie... med läkare som är autistisk och har savant syndrome... Love It :) Serien visar på svårigheten att jobba med olika färger, olika diagonser och jag säger bara... vi människor är bara olika varianter på olika diagnoser :) frågan är hur vi ska synka oss samman!
 
Hälsar en förmodad...  "gröning" ;)
... och glöm inte att andas samt tänk på din exformation :)
 
#1 - Anonym

Älskar den boken!

GS

Svar: Ja, den är riktigt bra och intressant :)
Lena Jadekrantz