Lena Jadekrantz

Det finns en metod som heter SCARF, som visar hur hjärnan reagerar på hot i sociala situationer. Denna metod kan användas i situationer där människor samarbetar i grupper, ex på jobbet. När vi upplever ett socialt hot, reagerar hjärnan på samma sätt som om vi skulle ha brist på mat, vatten eller att vi blir hotade till livet. Om hjärnan är i hotläge så har vi svårt att koncentrera oss på något annat eftersom hjärnans analytiska och kreativa system helt enkelt släcks ner. Visst är detta intressant! Har du hotfulla sociala situationer på ditt arbete? Eller är ni en balanserad grupp?

David Rock är konsult och ledarskapscoach och har doktorerat i Neuroscíense of Leadership: David Rock har även skrivit boken Hjärnan på jobbet, där han bl a beskriver varför hjärnan blir ansträngd av stress och varför vi har svårt att ändra våra beteenden och vad som bidrar till energi, effektivitet och produktivitet på jobbet.

Verktyget är Scarf-modellen, en hjälp att avkoda människors beteenden. Varför reagerar vi människor på olika sätt i samma situation? Vissa av oss har starkare reaktioner än andra, hur är dina reaktioner? Men det går att lösa dessa reaktioner, genom olika metoder som får hjärnan lugn. 

SCARF står för Status, Certainty, Autonomy, Relatedness och Fairness.

Exempel på saker som utmanar vår status är:

• En kollega ifrågasätter det du säger på mötet.
• Chefen kritiserar dig inför de andra i gruppen.
• Din grupp fick en lägre lönepott än de andra avdelningarna.
• En kollega hälsar inte på dig i korridoren.

CERTAINTY (visshet) handlar om att hjärnan hela tiden söker mönster i tillvaron. Glöm inte att hjärnan är lat! En avvikelse är ett hot och en fråga om överlevnad. När vi levde på savannen behövde vi snabbt upptäcka den sabeltandade tigern, eller de hotfulla åskmolnen, och ta oss till trygghet. Exempel på saker som hotar vår visshet är:

• Några avdelningar på företaget ska flytta. Men vi vet inte vilka som ska flytta och vi vet inte när.
• Vi får veta hur den förestående omorganisationen kommer att påverkar oss.
• Mejlet från chefen var väldigt sakligt – beror det på att hen inte tycker att jag gör ett bra jobb?

AUTONOMY (självständighet) handlar om upplevelsen av att ha kontroll över det som händer. Hotresponsen triggas när vi upplever att vi befinner oss i ett hjälplöst tillstånd eller när vi inte kan bestämma själva. Om vi befinner oss i en farlig situation ska vi snabbt agera för att rädda oss själva. Exempel på saker som hotar vår autonomi är:

• Företaget inför stämpelklocka.
• Chefen detaljstyr ditt arbete och vill kontrollera allt.
• Någon häller mjölk och socker i ditt kaffe utan att fråga.

RELATEDNESS (relation) handlar om att relatera till andra människor. För att må bra behöver vi uppleva att vi tillhör ett sammanhang där vi kan vila och lita på andra. Det tar kraft av oss att hela tiden stämma av de relationer som vi har. Vi upplever hot när vi känner att vi är den som sticker ut från gruppen eller när vi känner att den vi är inte uppskattas, kanske vi utesluts. Exempel på saker som hotar vår relatedness är:

• Kollegorna gick i väg på lunch utan att fråga om du ville följa med.
• Du är den enda som inte hade med inneskor till festen.
• Dina nya kollegor har internskämt som du inte hänger med på.

FAIRNESS (rättvisa) handlar om upplevelsen att bli eller inte bli behandlad på ett rättvist sätt. Saker ska gå rätt och riktigt till. Även små saker kan skapa en stor reaktion. Ett rättvist samhälle skapar ett starkare samhälle över tid. Exempel på saker som hotar vår upplevelse av rättvisa:

• Kollegan fick en bättre parkeringsplats eller en bättre arbetsstol än du.
• Någon som har en motsvarande tjänst på samma eller ett annat företag har högre lön än du.
• Personalen på inköpsavdelningen länsar alltid fruktkorgen innan någon annan får chansen. 

 

 

Mer kunskap om neuroledarskap!