Sitter och funderar på om ett stopp i mitt 'energiflöde' är likvärdigt som att stoppa mitt blodflöde. Hur får jag ett framtida liv där jag är fylld av energi, kraft och vilja?
Hur det än är så är det 'det pulserande' som håller oss vid liv. Cirkulationen är viktig, andningen är viktig, rörelsen är viktig, musklernas aktivitet är viktig, möten mellan människor är viktig, förnyelse är viktig. Innebär en stagnation att vi sakta åker runt i 'bakvattnet'... åker runt i cirklar utan att hitta ut. Hur hittar vi då ut från det 'stagnerade'? Hur får vi oss själva att bli 'levande' igen? Om vi mår bra, har harmoni, fyller livet med personer som vill oss väl... är risken att bli sjuk minimal då?
Detta är några av frågorna inför framtiden som jag ställer mig nu. Jag har under den här perioden fått möjlighet att stanna upp i livet, insett att livet är skört och något vi ska vara tacksamma för. Vi har ju alla visst många dagar som är tilldelade oss. Det gäller att göra det bästa och mesta av dessa dagar. Men hur gör man?!
Många av oss, ja de flesta - har som jag ser det, hamnat i den materiella världen. Vi måste tjäna pengar för att kunna betala av våra lån och köpa de saker vi vill och önskar. Vi presterar för att få bekräftelse, vi lägger in ett växel till och kör hårdare. Se mig - bekräfta mig. Men är det det som är det som gäller i slutänden, är det det vi kommer att komma ihåg när de tilldelade dagarna har tagit slut?
Nej jag tror inte det... jag tror nämligen att det är kärlek som vi kommer att komma ihåg. Det är relationer som varit stärkande, givande och glädjande. Det är stunder som vi skrattat och känt innerliga känslor. Det är positiva upplevelser och möten som fått oss att må bra... det är det som vi kommer att komma ihåg.
Det är inte kampen, stressen, härskartekniker, förlöjliganden som är det viktiga då. Det är inte gruppbildning och kluster för att visa sin tillhörighet... för att känna sig stark. Det är inte att ha trampat på andra som är det viktiga. Det är inte att sätta sig främst och först som är det viktiga. Detta är sekundärt och sånt vi kommer att glömma bort... eller att du... allra helst idag - här och nu - ser till att sånt inte uppstår. Gör din insats och vrid skeppet mot en positivare värld. En värld med möjligheter och glädje.
Vad är då livets mening.... jag tror det är kärlek. Det är den vi visar mot oss själva och den vi visar mot andra. Det är det livet går ut på. Hur svårt är det inte att lära känna sig själva, lära älska sig själv? Hur svårt är det inte att kunna glädjas åt andra och framförallt se andra och bekräfta andra. Hur svårt är det inte att sätta sig själv i andra hand med syfte att se och bekräfta någon annan? Hur svårt är det att inte vara rädd?
Att lära känna dig själv, släppa negativa känslor, ta hand om dig, skapa kärlek i dig själv och kärlek du ger till andra.. ja förbättra dig själv löpande... det tror jag är metoden till att nå ett innehållsrikt och lyckligt liv... och på det sättet får du också tillbaka. Det du ger... det kommer tillbaka!
Mitt förslag är att du idag ler extra mycket mot andra.
När du lyfter en annan person - då lyfter du dig själv också.
Du ska se att du kommer att känna inre glädje och du kommer säkert att få mycket tillbaka 😍
0 kommentar(er)
